Har fått rådet, att jag måste prioritera mig själv. Men det är så jäkla svårt. Det är ju inte jag. Jag är ju att sätta alla andras välbefinnande före mitt eget. Det är ju så jag växt upp. Så svårt att ändra på det... Så svårt att sätta ord på mina egna behov. Och inte minst våga stå för dem. De blir ju ändå åsidosatta i slutändan. Hur väl jag än kommunicerar dem. Så det blir bara ett slöseri med energi. En energi jag inte har råd att slösa bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar