fredag 15 november 2013

Sömnlös

Usch vilken svår natt att sova på. Mår pyton. Ligger och tänker på så mycket. Försöker fokusera på: "bara två veckor kvar, bara två veckor" Men det känns som att de är evighetslånga. Som att plågan aldrig tar slut. Men varför gör du det då? Om det är så jobbigt? Det är ju självvalt. Så tufft som det är nu så vet jag faktiskt inte riktigt längre. Men jag har kämpat för länge för att ge upp nu. Jag vet att jag hade goda skäl när jag började. De finns säkert kvar, även om mycket är höjt i dunkel numera. Diethjärnan spelar spratt med mig och det är svårt att tänka riktigt klart. Jag hoppas det klarnar när det ljusnar. Jag vet ju att jag älskar det här! Det är värt fighten.

6 kommentarer:

  1. Grattis på födelsedagen och Lycka till på tävlingen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket!! Jag ska göra mitt bästa!

      Radera
  2. Tänk att det är så lite kvar, hur många veckor har du inte slitit för att komma såhär långt? Jag tror bara du tänker på det mer nu för du är så nära, du är för bra o envis för att ge upp nu :-)

    / Malin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Malin!! =D det är 5 och en halv månad nu.... 6 månader på tävlingen. Så lite sliten är man... Japp, envis som synden ;D Syns till tårtan sen!! *kramis*

      Radera
  3. Kämpa nu!!! Det är värt när du står där!
    Dock behöver du kanske vila fr tävlandet nästa år för att låta kroppen återhämta sig o bygga!
    vet hur sliten du känner dig nu men kämpa på!!!!
    kram!
    www.theresethorin.blogg.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack sötnos!! ;* Vi ses till helgen!! =D

      Radera