Fy satan vilken envis person jag måste vara. Som inte gett upp än alltså. Hade jag varit normalt funtad så hade jag nog hittat något annat att längta efter och drömma om, by now.
Iaf, idag försöker jag skjuta på mat-tiderna. Inte världens lättaste. Kroppen vet ju exakt när det är dags. På minuten när. Dock kunde jag sova 30 minuter längre i morse. En riktig bedrift =D Men så tvingade jag ju mig själv att vara vaken 60 minuter för länge igår. Så jag är svintrött nu =/ Satt o gäspade hela bussresan och var rädd att somna och missa hållplatsen.
Jaja, det är värt ett försök iaf.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar